Tal på Hiroshimadagen 2018

Tal på Hiroshima-dagen 2018. Talare: Martha Hannus, hållbarhetsansvarig på Emmaus Åland

Idag, den 6 augusti, är det 28 grader varmt i Banja Luka, 20 grader varmt i Mariehamn, och 42 grader varmt i flyktinglägret i Tindouf i Algeriet. På Åland har vi upplevt den varmaste sommaren på mycket länge – med en allvarlig brandrisk och tuffa tider för jordbrukare. Extremt väder är inget nytt – men klimatförändringarna gör att det extrema kommer att bli allt vanligare. 

Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar, för miljön, för freden och för vår egen överlevnad. På grund av de ökade utsläpp mänsklig aktivitet, vår konsumtion, våra transporter och vår matproduktion, skapar, riskerar vi nu en global uppvärmning som överstiger 2 grader celcius. Detta innebär allvarliga effekter på ekosystem och för mänsklig säkerhet. Väderrelaterade naturkatastrofer kommer att öka. Matproduktion och vattentillgång försvåras – vilket kan leda till ökade konflikter. 

Enligt UNHCR, FN:s flyktingorgan, är flyktingskap på grund av klimat inte något hypotetiskt – det är ett faktum. Klimatförändringarna förstärker de konflikter som redan finns, t ex i Darfur, Somalia, Irak och Syrien. Idag är 13,5 % av de flyktingar som söker sig till Europa från just Syrien. Kriget i Syrien föregicks av 5 års torka i Nordöstra Syrien, som ledde till omflyttningar och bidrog till att förvärra konflikten.  

Enligt UNHCR är det låginkomstländer där naturkatastrofer påverkar människoförflyttningar mest. Men vem påverkar klimatet mest? De rikaste länderna i världen – förutom Mellanösterns rika oljeproducerande länder och USA och Ryssland – Nord och Västeuropeiska länder, Finland inkluderat. Det betyder att det också är vi som har störst möjligheter att minska våra utsläpp – och att bromsa den katastrofala utvecklingen. Vi som länder, självstyrda områden, och som privatpersoner. 

Vi måste ändra vår livsstil! Konsumismen – uppfattningen om att lycka och välstånd bygger på vår ökande konsumtion – måste ersättas av ett nytt system för att bygga lycka och välstånd. Det handlar inte bara om oss, vi som står här idag. Vi måste också skapa förutsättningar för kommande generationer att leva i fred. Vi måste se till att det finns naturresurser för ett drägligt liv för människor på jorden, och ett klimat som ger förutsättningar för överlevnad. 

Det är inte bara så att vi behöver jobba för klimatet för den framtida fredens skull. Det är också så att vi måste skapa fredliga samhällen idag – för att kunna lösa de klimatutmaningar vi har. Utan social hållbarhet finns inte möjlighet att klara de ekologiska utmaningar vi står inför.  

I FN:s globala utvecklingsmål till 2030, nummer 16, konstateras att: 

”Fredliga samhällen och frihet från våld utgör både ett mål och ett medel för hållbar utveckling. Inga varaktiga framsteg kan nås i en kontext präglad av våld, konflikt och hot om våld” 

I ett fredligt samhälle utan våld är alla människor lika värda, har samma möjligheter till inflytande och ansvarsutkrävande. Allas lika värde och likhet inför lagen, och kampen mot ojämlikhet och ojämställdhet måste därför vara central för ett fredligt samhälle. Den yttersta konsekvensen av rasism, av att vi underminerar allas lika värde, kunde vi alla se i förintelsens försök att utplåna homosexuella, transpersoner, judar, romer och oliktänkande. Vi såg den igen under kriget på Balkan, under massakern på 8000 bosniska pojkar och män i Srebrenica 1995. Vi såg det i Rwanda, och vi kan se rasismens yttersta konsekvens i fördrivandet av rohingyer från Burma, i den etniska rensning som pågår där just nu. 

Vi ser också rasismen i våra egna samhällen, i vardagen, i politiken. Men vi ser också något annat. Vid flyktingvågen till Europa 2015 såg vi hur civilsamhället ville hjälpa till, hur enskilda medborgare ställde upp och hur de öppnade sina hem och sina armar. Och vi såg staterna svika sina internationella åtaganden och stänga sina gränser. Vi ser idag hur stater i Europa inför lagar som begränsar våra möjligheter att hjälpa – som begränsar vår medmänsklighet. 

Ungerns parlament röstade i juni genom ett lagpaket som kriminaliserar den som hjälper migranter att söka asyl och få hjälp med uppehållstillstånd. Straffet kan vara fängelse. Italiens högerextrema inrikesminister kräver att Italien inte längre ska behöva ta emot de fartyg som räddar migranter på medelhavet – och tvingade räddningsskeppet Aquarius med 629 migranter ombord att söka en annan hamn. I Grekland står hjälparbetare inför rätta för att ha sträckt ut en hand till flyktingar i behov av hjälp – och har fängslats för att ha rapporterat polisbrutalitet mot flyktingar. I Frankrike står aktivister inför rätta efter att ha eskorterat flyktingar över gränsen – för att skydda dem från rasistiska identitära extremister. De finländska myndigheterna försvårar möjligheten att få asyl via förkortade och begränsade besvärstider. Familjeåterförening försvåras och länder som Somalia, Irak och Afghanistan förklaras vara säkra länder. 

Emmaus Åland har anslutit sig till uppropet We are a welcoming Europe – ett medborgarinitiativ till Europeiska kommissionen som kräver en mer mänsklig europeisk flyktingpolitik. Om en miljon medborgare från minst sju medlemsstater skriver under uppropet under ett år är europeiska kommissionen tvungen att lyssna till medborgarnas krav i ett formellt förfarande.

Vi kräver att Kommissionen 

- förbjuder kriminaliseringen av solidaritet i medlemsstaterna

- stödjer europeiska medborgare som vill erbjuda säkerhet för människor som flyr från förföljelse

- säkerställer effektiv tillgång till rättvisa för alla offer för utnyttjande och illabehandling.

Genom att skriva under uppropet ställer du dig vid vår sida och hjälper till att sätta press på kommissionen att agera.

Hittills i år har över 1500 migranter drunknat i Medelhavet. De grova övertramp mot mänskliga rättigheter som flyktingar utsätts för idag har ingen plats i ett fredligt samhälle. Asylrätten kom till efter andra världskriget för att säkerställa att brott mot mänskligheten aldrig skulle upprepas. Idag blundar våra stater för asylrätten. 

Om vi inte klarar av att vara medmänskliga nu – hur ska vi då klara det i en framtid av knappare resurser, extremare väder och ökade flyktingströmmar. 

Först när vi förverkligat allas lika rättigheter kan vi på riktigt kalla oss ett fredligt samhälle.  

Idag minns vi inte bara historien – vi blickar också framåt och erkänner att vi är en del i att forma historien. Det vi gör idag spelar roll – och kommer att spela roll för generationer framåt. Vi måste klara detta. Vi måste ta vårt ansvar för att bromsa den globala uppvärmningen, och vi måste stå upp för att bevara medmänskligheten och asylrätten. Det inte staterna klarar av måste civilsamhället, och vi tillsammans klara. 

Ett steg kan ni ta tillsammans med oss idag, genom att skriva under medborgarintiativet. 

För ett välkomnande Europa, för en fredlig framtid, och för att den här planeten ska ha en chans. 

Skriv under uppropet här: https://www.weareawelcomingeurope.eu

Adress

PB 85
22101 Mariehamn
Åland • Finland

Öppet på Strandgatan

Må-fre 10-17.30
To 10-19
Lö 10-15
Sö 11-15
Övriga butiker